Pågående forskningsprojekt – Furuvik

Sök på furuvik.se

Pågående forskningsprojekt

Planeringsförmågor hos människoapor och kråkfåglar. (Osvath & Kabadayi)

Att kunna planera för framtida behov, eller scenarier som inte är direkt påkallade av den omedelbara situationen, har länge betraktats som en särskilt avancerad egenskap och unik för människan. Relativt nyligen har vi lärt oss att människan inte är ensam om att kunna planera på detta sätt. Förmågan har hittats hos såväl människoapor som kråkfåglar; två djurgrupper som vi generellt associerar med en avancerad kognitiv repertoar. Dessa fynd har skapat stor uppståndelse både inom fältet för studier av djurs kognition och utanför. Debatten kring vilka kognitiva mekanismer som ligger bakom deras förmågor har varit hård. Frågan som man tvistat om är huruvida dessa imponerande beteende kan förklaras med associativ inlärning och medföddhet, eller om de lättast förklaras med ett system som liknar det människor använder: perceptuella simuleringar av potentiella situationer. Särskilt känsligt är det eftersom hos människor så är denna simulering åtföljd av en subjektiv medvetandeupplevelse. Trots det stora inflytande som dessa studier fått på den moderna debatten om djurs tänkande är det ytterst få studier som genomförts.

Hypotesen om social intelligens och episodiska minnen: minnenas roll i de sociala färdigheterna hos kognitivt komplexa djur. (Osvath & Bobrowicz)

Hur komplext tänkande har uppstått genom naturligt urval tillhör en vetenskapens stora frågor. En tongivande hypotes säger att intelligens uppstått som ett svar på de stora krav en komplex social omgivning ställer. Denna hypotes utvecklades främst för att förklara primaters avancerade kognition, men på senare år har det visat sig att också andra djur uppvisar dylik kognition. Framförallt kråkfåglar, papegojor och delfiner liknar människoapor, inklusive människor, i sitt avancerade tänkande. Föga förvånande tillhör dessa djurgrupper också de mest socialt utvecklade bland alla djur. Alltså har man också nyligen börjat undersöka hypotesen om den komplexa sociala miljön som drivkraft bakom intelligens också hos dessa djur. I detta projekt avser vi studera vilken roll episodisk minnessystem spelar i olika former av sociala interaktioner och situationer. Mer specifikt kommer vi undersöka hur korpar, men också människoapor, använder detta system när det förhåller sig till andra. Kommer de ihåg vem man kan lita på utifrån bara ett enda tillfälle? Kan de minnas vem man kan lita på genom att bara observera hur andra interagerar? Minns de vilka preferenser specifika individer har?

Ingredienser i komplex fysisk kognition – comparisons between crow birds and great apes. (Osvath & Jacobs)

Alla frågor om ”varför” och ”hur” handlar om att hitta strukturer för orsak och verkan i världen. Att hitta orsaker och deras effekter (kausalitet) är en central strävan i all vetenskap och filosofi, och i vårt dagliga liv. Även om många forskare har hävdat att djur också kan ha komplex kausalitetskognition, eller omvänt, att de omöjligt kan ha det, så har bevisen varit mycket tvetydiga. Syftet med detta projekt är att undersöka i vilken utsträckning djur kan använda sig av kausal information i sitt val av handlingar som antingen leder till en belöning, eller som inte gör det. Vi genomför flera tester på korpar och människoapor, t ex på vilket sätt de tar i beaktande huruvida snören är intakta eller avklippta när man skall hala in något. Dessa avlägset besläktade arter valdes eftersom de har liknande komplexa kognitiva färdigheter, och att undersöka deras oberoende utveckling är en annan del av detta projekt.

Kan människoapor tänka ut cocktails? (Sauciuc & Persson)

Affektiva prognoser – att förutsäga den känslomässiga upplevelsen av något som ännu inte har skett – är allestädes närvarande i vårt dagliga liv. Det innefattar vår förmåga att inför nya situationer snabbt sätta samman bitar av tidigare erfarenheter och föreställa oss möjliga scenarion och resultaten av dessa. Men framför allt gäller det hur dessa scenarion skulle kännas. Sådana känslor, utlösta av vår fantasi, styr våra beslut. Andra arter än människan anses inte ha en frikopplad fantasi eller förmågan att kunna manipulera sina inre världar på detta vis. Därför finns hypotesen att affektiva prognoser är en unikt mänskliga förmåga. Vi har tagit fram ett test som kan ges utan språkliga instruktioner som vi kan ge till apor. Det går ut på att förusäga huruvida en blandning av vätskor förväntas smaka bättre eller sämre än andra vätskor i ett val mellan dessa. Man får dock bara tillgång till kunskap om ingredienserna i blandningen, inte själva blandningen. Man måste således skapa sig en upplevelse av hur något kommer att te sig innan man fått smaka på resultatet. Genom att vi kan se i djurets val om ingredienserna förväntas upp- eller nergraderas beroende på vad de blandas med och vad de ställs emot, kan vi sluta oss till huruvida affektiva prognoser varit inblandade.

Kameleonteffekten som katalysator för imitation inom och mellan djurarter. (Madsen, Persson & Sauciuc)

Imitation är en central process för hur kunskaper och beteenden överförs mellan människor och generationer. Utan en sådan kopieringsprocess finns ingen möjlighet för traditioner att uppstå. Men imitation är också ett sätt att lära känna andra människor. Genom imitation tar vi del av andras kroppsliga handlingar, känslor och tankeliv, och gör dem till våra egna. Det är delvis genom imitation barnet upptäcker att andra är som det själv. Empatiska förmågor och imitation är därför nära förbundet. På grund av dess roll vad gäller att definiera mänsklig kultur och utvecklingen av mänsklig kognition har imitation varit ett centralt fält att studera även hos djur, speciellt hos våra genetiskt närmsta släktingar, de stora aporna. Men resultaten har varit varierade och teorierna om apornas imitationsförmågor har gått från apor som de naturliga imitatörerna till apor som oförmögna att imitera. I studier av djurs imitationsförmågor har man ofta förbisett en central aspekt hos mänsklig imitation, speciellt för våra barn: integrationen av handlingarna i en social och affektiv kontext. Detta är speciellt tydligt när det gäller studier som inneburit imitation över artgränserna. Projektet studerar ”kameleonteffekten” och dess eventuellt underlättande funktion vid imitation.